Här följer ett intressant rättsfall från Arbetsdomstolen (AD) som innehåller det mesta: Olovligt privat nyttjande av arbetsredskap, ordervägran, samarbetsproblem, felaktig underrättelse samt en domstol som visar på att även händelser som inträffat efter uppsägningen kan spela in vid bedömningen av om det funnits saklig grund för uppsägningen.

Läkemedelsföretag sökte försäljningschef

Läkemedelsbolaget sökte en försäljningschef till ett nytt försäljningskontor i Stockholm. Efter att ha anlitat ett headhunting-företag fann man Veronika, som enligt uppgift skulle vara den mest kompetenta kraften på marknaden för detta jobb. Veronika inledde sin anställning som försäljningschef och till en början även som säljare, eftersom företaget inte hade hunnit anställa några säljare till det nystartade kontoret. I samband med anställningen fick Veronika förfogande över en tjänstebil och en mobiltelefon. Hon lyckades också förhandla till sig en större bil än den företaget tänkt sig, eftersom hon på fritiden sysslade med skärmflygning och ofta gjorde resor till sitt fritidshus i Värmland. Det blev nog inte som företaget tänkt sig... Redan från början av anställningen blev läget något spänt mellan Veronika och hennes chefer. Hon kunde inte delta vid en försäljningskonferens eftersom hon inte kunde lösa barnpassningen för sin son. Detta var ett problem som blev återkommande under Veronikas tid i bolaget. Det visade sig också att bolaget och Veronika haft olika uppfattningar om bilen och mobiltelefonen. Enligt bolaget var det endast tillåtet med visst begränsat privat nyttjande av bilen (ca 1 000 mil/år) och mobilen skulle användas enbart i tjänsten. Dessa begränsningar hade dock inte Veronika uppfattat. Hennes chefer ansåg också att det var väldigt svårt att få kontakt med Veronika, och att hon inte alltid ringde upp när de lämnade meddelanden till henne. Hon ansågs också vara dålig på att rapportera sitt arbete till sina chefer och hon kunde heller inte uppvisa något resultat alls från ett projekt som hon var ansvarig för. Företagets åtgärder blev att dra in Veronikas bensinkort samt att de vid en par möten försökte tillrättavisa henne och förklara vad man krävde av henne. Till vissa av dessa möten hade Veronika förhinder att delta, eller så kände hon sig dåligt förberedd på de frågor som skulle diskuteras, varför hon inte deltog. Företaget sa därför upp Veronika pga personliga skäl. En omplacering bedömdes inte som en möjlighet i detta fall. AD konstaterade skäl för uppsägning Av den utredning som gjorts, konstaterade AD att man från bolagets sida inte ifrågasatt Veronikas kompetens för arbetsuppgifterna som försäljningschef och det hade heller inte påståtts att att det var brister i hennes arbetsinsatser som var det stora problemet. Istället hade företaget reagerat på att ledningen inte fått insyn i och därmed inte kunnat kontrollera hennes arbete. Hon hade heller inte velat diskutera frågan om privat användning av tjänstebilen och mobiltelefonen, och inte heller velat medverka till att lösa problemet. Detta förnekades dock av Veronika, som ansåg att hon rapporterat om sitt arbete och försökt förbättra dessa rutiner. Vad gällde bil och telefon så var det visst sagt att dessa fick användas privat. AD konstaterade att företaget hade rätt att kräva en dialog med Veronika för att få till stånd ett samtal om de problem som fanns. Hon måste också ha fått klart för sig (efter telefonsamtal och möten) att bolaget riktade kritik mot henne och att bolaget ansåg att om inte en förändring skedde, så var alternativet att hon lämnade sin anställning. Den förtroendeställning hon hade i bolaget, innebar också att företaget hade rätt att ställa högre krav på henne. Vidare ansåg AD att det med hänsyn till vad som hände efter uppsägningen inte var nödvändigt att ta ställning till om det dittills inträffade inneburit att det fanns saklig grund för uppsägningen av henne. Domstolen är inte förhindrad att ta hänsyn till händelser som inträffat efter uppsägningen när den ska ta ställning till om saklig grund har funnits för uppsägningen. Veronikas vägran att återlämna bilen och telefonen samt att hon fortsatte att använda bilen för privatkörning, trots att hon befriades från arbetsuppgifter under uppsägningstiden, är ett betende som bolaget inte behövde acceptera.

En sammantagen bedömning av omständigheterna ledde till att uppsägningen var motiverad och omständigheterna innebar att det inte var skäligt att Veronika skulle ges något annan arbete hos företaget.

AD konstaterade dock att bolaget missat att på ett tydligt sätt underrätta Veronika om att man övervägde att skilja henne från anställningen, varför bolaget ska betala skadestånd för brott mot LAS med 8 000 kr. (Arbetsdomstolen 65/03)