Arbetsgivare ska betala delar av sjukpenningen Nu har regeringens proposition "Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro" landat. Där lägger man fram det skarpa förslaget om hur arbetsgivares 15- procentiga medfinansiering av sjukpenningen ska fungera samt att kompensationen för detta blir en sänkning av arbetsgivaravgifterna med 0,24 procentenheter till 32,46%. Sjukpenningen återställs till 80% av SGI och som tidigare aviserats så försvinner också högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader. Sjukfrånvaron måste minska Under perioden 1997 till 2003 har sjukfrånvaron fördubblats. Under samma period har de längre sjukfallen (längre än ett år) ökat från 44 700 till ca 135 000. I slutet av förra året hade 507 000 personer sjuk- och aktivitetsersättningar (kallades tidigare förtidspension). Den totala frånvaron till följd av sjukskrivning och aktivitets- och sjukersättning motsvarade år 2003 ca 750 000 årsarbetare. Givetvis har de statliga utgifterna haft samma utveckling. 1997 betalades 13,9 miljarder i sjukpenning och 37 miljarder i sjuk- och aktivitetsersättning av staten. 2003 var motsvarande siffror 44, 6 miljarder respektive 58,5 miljarder kr, dvs en kostnadsökning på 52,2 miljarder kr. För att bättre förstå denna siffra kan ju nämnas att staten satsar ca 42 miljarder kr per år på försvaret. Arbetsgivare ska betala 15% av sjukpenningen Det förslag som regeringen nu har lagt, innebär att arbetsgivare ska betala en avgift på 15% av den sjukpenning de anställda på företaget får från försäkringskassan. Detta gäller dock bara hel sjukpenning. Om en anställd är deltidssjukskriven eller har rehabiliteringsersättning, slipper arbetsgivaren sitt medfinansieringsansvar. Detta som en morot för arbetsgivare att aktivt anpassa arbetet och söka ta tillvara den arbetsförmåga den anställde har. För anställda som beviljats särskilt högriskskydd behöver arbetsgivare inte betala någon avgift. Ett golv och ett tak För att en arbetsgivare ska behöva betala någon avgift krävs det att den sammanlagda avgiften överstiger 12 000 kr. Det innebär att för de första 80 000 kr i sjukpenning betalar arbetsgivaren inget alls. Det finns även ett tak för hur mycket en arbetsgivare ska behöva betala. Det taket föreslår regeringen till 4% av arbetsgivarens sammanlagda lönekostnader för avgiftsåret. Trogsta AB har en sammanlagd lönekostnad på 6 000 000 kr/år. Det innebär att de maximalt kan behöva betala 228 000 kr i avgift/år. Detta pga att man slipper betala de första 12 000 kr (men beloppet räknas ändå in i den sammanlagda lönekostnaden) och att taket är 4% av årets sammanlagda lönekostnader. Avgiften bestäms av försäkringskassan Det blir försäkringskassan som kommer att besluta om hur mycket arbetsgivaren ska betala i avgift. Avgiften betalas via skattekontot. Försäkringskassan får besluta att en arbetsgivare tills vidare inte ska betala ytterligare avgift om man kan anta att den redan inbetalade avgiften överstiger 4% av den sammanlagda lönekostnaden för året. Kompenseras med sänkta arbetsgivaravgifter Sjukförsäkringsavgiften sänks för samtliga arbetsgivare med 0,24 procentenheter. Det innebär att arbetsgivaravgifterna kommer att sänkas till 32,46%. Trogsta AB visar sig ha friska anställda och behöver inte betala någon avgift alls. Det innebär att de kommer att tjäna 14 400 kr (6000 000 kr x 0,24%) på sänkningen av arbetsgivaravgifterna Sjuklöneperioden blir 14 dagar I och med dessa förändringar så kommer även sjuklöneperioden att förkortas till 14 dagar. Den har ju sedan 1 juli 2003 varit 21 dagar. Detta gäller även sjuklöneperioder som pågår vid årsskiftet, dvs vid ikraftträdandet. Det högkostnadsskydd (se artikel 04:46) för mindre företag som infördes pga den förlängda sjuklöneperioden tas också bort när sjuklöneperioden återgår till 14 dagar. Istället återinförs en försäkring för arbetsgivare med ett mindre antal anställda. Sjukpenningen återställs till 80% av SGI Från och med den 1 juli 2003 gäller att den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, multipliceras med 0,97 före beräkning av sjukpenning. Det innebär 77,6 % av SGI istället för 80%. Nu vill regeringen återställa nivån till 80% och föreslår att så sker den 1 januari 2005. Ikraftträdande Förändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2005. (Regeringens prop. 2004/05:21) Kommentar: Om 15% medfinansieringsansvar är tillräckligt för att bryta den skenande ohälsotalen är ju högst osäkert. I den avsiktsförklaring regeringen och samarbetspartierna presenterade i slutet av 2003 skrev man att de åtgärder man skulle genomföra kommer att följas med stor noggrannhet och om dessa inte kan vända nuvarande trend, kommer man inte att väja för att utöka arbetsgivares medfinansieringsansvar. 15% kan alltså bara vara början till en mer omfattande växling där arbetsgivare får ett allt större ansvar och kompenseras för detta med sänkta arbetsgivaravgifter. Allt för att ge arbetsgivare en ekonomisk morot för att aktivt arbeta för friskare anställda och att få tillbaka sjukskrivna till en plats i arbetslivet. Att sänkningen av arbetsgivaravgifterna endast blir 0,24 procentenheter kommer nog som en besvikelse för många. Men i utredningen som föreslog medfinansiering pratade man om att arbetsgivaren skulle vara med och finansiera mellan 15-50% av sjukpenningen och för detta kompenseras genom att arbetsgivaravgifterna skulle minska mellan 0,75-2,5%. 0,75% sänkning av arbetsgivaravgifterna motsvarar faktiskt 0,24 procentenheter. Beräkningar visar dock att de stora förlorarna blir de offentligt finansierade arbetsgivarna, medans de flesta små och medelstora arbetsgivare kommer att tjäna på det nu föreslagna systemet.