Öppet brev angående pågående offertupphandling inom svenskt skogsbruk.

Offert/anbudsupphandlingar är ingen ny företeelse i en marknadsekonomi. Det är förmodligen det vanligaste sättet att göra affärer på, både stora som små. Däremot är det nytt för skogsbruket att i denna omfattning upphandla genom offerter.

Vilken roll har då SMF tagit på sig i offertupphandlingarna som hittills påbörjats av Södra, Sveaskog, Mellanskog och Norrskog?

Hur har SMF rent praktiskt arbetat med dessa frågor åt berörda medlemsföretag?

Svaret på dessa frågeställningar försöker vissa aktörer på marknaden skapa en snedvriden bild av.

För att inte detta ska få skapa för stora skador i förtroendekapitalet för entreprenörerna, ser vi oss nödgade till att ge en korrekt bild av vad SMF gör och har gjort i denna fråga.

Hur har det då sett ut i skogen fram till idag? Vad är det vanligaste sättet att bedriva entreprenadupphandling på?

Hittills har någon form av kalkylmodell varit det helt klart dominerade sättet. Entreprenadföretagen har fått anpassat mun efter matsäcken, då ett fåtal stora skogsföretag ensidigt har satt nivåerna med mycket små variationer i förhandlingsutrymmet. Detta har satt en tydlig prägel på kostnader och utveckling i svenskt skogsbruk, dessutom med små variationer i priser på entreprenadtjänster. De skillnader som finns beror till största del på vilka förutsättningar som presenterats och hur omfattande den totala entreprenaden är. Det är ju så kalkylmodellen fungerar.

Hos SMF har detta lett till att många utvecklingsprojekt för medlemsföretagen har satts igång de senaste åren för att hjälpa företagen med den egna effektiviseringen och den interna utvecklingen. Projekt som ”Det framgångsrika skogsmaskinföretaget”, ”Unga företagare”, ”Verktyget” mm. klingar välbekant för den som hängt med i entreprenadfrågorna. En mängd kurser i företagsekonomi, ledarskap, personalvård, arbetsmiljö, teknik, säkerhet mm. har genomförts och genomförs hos SMF företagen löpande, allt för att skapa marginaler hos entreprenören och skapa trygga anställningar för dennes personal.

Hur har då offertupphandlingen påverkat SMF´s utbud och arbete för sina medlemmar?

Skillnaderna är inte alls stora. Utbildning i att effektivisera inom företagen har fortsatt, dock med en tillfälligt mycket kraftig koncentration runt dessa datum för offertinlämnande hos kundföretagen. Gemensamma träffar med genomgång av innehållet i offertunderlagen har genomförts och olika sätt att räkna fram kostnader och analysera sina företag har presenterats. Själva analyserna och vilka åtgärder det inneburit har helt och hållet styrts av företagen själva med hjälp till självhjälp av personal från SMF. Det har dock inte varit enkelt för många företag att under den mycket korta tid som stått till förfogande komma till några revolutionerande skillnader i prissättningar på underlag som i mångt och mycket är förbluffande likt förutsättningarna som gällt i många år och som prissatts av kalkylmodellen. Skillnaden är att kunderna satt sanktioner och ramar för flera förutsättningar i offertunderlagen, och genom kortare avtalslängder ökat riskräntan på dessa tunga investeringar som krävs. De stora skillnader i vilka garantier som entreprenörsföretagen har krävt av kunderna för att precisera sina priser, har speglat mognaden och erfarenheten man har haft av sina tidigare affärer med kunden, ofta beroende på den lokala representationen hos kunden.

De tjänstemän hos kunderna och rådgivare till dom, som nu respektlöst påstår att SMF skulle ha komplicerat och schabloniserat offerterna, och inte inser vilket utvecklingsarbete som genomförts och genomförs hos företagen, har i samma ögonblick som deras påståenden nått oss, förlorat SMF´s respekt och trovärdighet. Att det dessutom dyker upp en jämn ström av exempel där tjänstemän hos kundföretagen fått offertupphandlingarna att mer likna auktioner, gör oss både besvikna och oroliga över avsaknaden av affärsetik i vissa fall.

Tyvärr kommer många kompetenta och seriösa personer i dom större skogsföretagen och skogsägarföreningarna i skymundan i den här processen p.g.a. att vissa av deras kollegor inte klarar av sitt arbete.

Hela processen med offertupphandling i skogsbruket är i ett utvecklingsskede. Men en sak har inte utvecklats i skogsbruket, den så kallade pendeln.

Pendeln är ett typiskt fenomen inom skogsbruket, där alla ska göra som grannen utan att titta på effekter och erfarenheter förrän alla har genomfört yttersta läget i pendelslaget.

I pågående offertupphandling skapar dessa pendelslag stora risker för kapitalförstöring i kompetens, förtroende och fasta tillgångar i småföretag. Det är inte det vi behöver i svenskt skogsbruk om vi långsiktigt ska klara effektivitetskraven.

Styrelsen i SMF gm.

Eddie Edwinsson Styrelseordförande.